hösten är en pånyttfödelse

på vägen hem njöt jag av åsynen av alla vackra träd längre vägkanten.
de är fortfarande alldeles gröna, men det dröjer inte länge innan de börjar skifta i gult orange rött.
så började jag tänka på hösten. för mig symboliserar den pånyttfödelse. luften blir sådär härligt frisk och världen målas om av en massa vackra färger. men egentligen är det en döende årstid. löven töms på klorofyll och faller av träden. det är egentligen våren som borde symbolisera pånyttfödelse, då det är då allting får liv igen. men våren är den årstid jag fattat minst tycke för.

så det har egentligen inte med förändringarna i naturen att göra. utan förändringarna i samhället. människans kontroll av tiden. hösten är för oss en början. en nystart. under sommaren har man varit ledig för att ladda batterierna så att man är redo för nya tag när hösten kommer. därför är den en pånyttfödelse.

helheten är mer än summan av delarna

det finns ingen absolut sanning.
det finns bara olika uppfattningar.
jag är trött på att alla ser allting i svart eller vitt och alltid dömer till sin egen fördel.
för då ser man inte klart. då ser man inte helheten.

always I wanna be with you

det är dags att tänka framåt och gräva ner det förflutna.

jag har växt så mycket under det senaste året.
nu förstår jag ännu bättre vad som är viktigt.
jag kan nog se en framtid där jag inte är själv.
men jag ska ta små steg för att komma dit.
jag tänker inte göra om gamla misstag. varken rusa in i något eller överge mig själv genom att ignorera mina egna känslor och enbart fokusera på andras. ödmjukheten har sina gränser.

jag förstår inte varför jag fortfarande grubblar över vissa saker när jag vet bättre. men det här var förhoppningsvis sista gången jag behövde påminna mig själv om varför jag lämnade vissa saker bakom mig. släppte dem och gick vidare utan dem. fast de saker som inte får ett riktigt slut, kan man heller inte lämna helt. och det känner jag fortfarande. men jag måste sluta bry mig om det som ändå inte ger mig något annat än lidande. jag är också viktig för mig själv, inte bara andra.


så nu ska jag försöka stilla mina tankar och sova.
jag har en känsla av att en längtan kommer dra upp mig ur sängen tidigt imorgon.

I don't want to be anything other than me

I’m surrounded by liars everywhere I turn
I’m surrounded by imposters everywhere I turn
I’m surrounded by identity crisis everywhere I turn
Am I the only one to notice?
I can’t be the only one who’s learned 

paul weller

åh doktor!
kan du ge mig någonting så jag blir sjuk, helt ur balans?

emmaboda '07 - allting nu.

äntligen har jag fått nytt syre att tugga på
mitt intresse för musik tycktes blekna för en stund
så emmaboda-festivalen blev som en slags pånyttfödelse

jag fann dock ny musik precis innan; justin timberlake

och nu när jag är hemma igen; kristian anttila, welle: erdball, ännu mera CK, miss li och las palmas.

den bästa spelningen var kristian anttilas
men den som fick mig att le som mest var CK
och då tänkte jag på något en gång sa om en cirkus miramar-konsert

idag har jag för första gången betalat för en mp3
eftersom anttila fick mig på fall ordentligt när han spelade nya låten
vill ha dig
en kristian i bar överkropp, ridstövlar, ögonbindel och piska i högsta hugg
fick hela publiken att jubla av förtjusning
men när den mörke på scen helt plötsligt var naken från midjan och neråt
och stod och dansade likt ewan mcgregor som kurt wild
vände jag mig om en stund
för att sedan mötas av ett stage-dive av kristian

CK var mest glad med sitt babyface inramat av en svart frisyr
något som inte alls överensstämde med min bild av honom
i en slags overall hoppade han glatt runt på scen
och när på rosa moln gick igång fylldes jag av extrem lycka

I'm from Barcelona var som vanligt det gladaste bandet på scen
med ballonger, såpbubblor och konfetti
las palmas röjde med sin skånska hip-hop
och miss li fick fart på publiken med skrattande mellansnack
under shout out louds gavs inte tillfälle att njuta lika mycket som under siesta
dels för att bli av med folk för att leta upp andra
och dels för att alkoholens påverkan började ta över ens sinne
vilket gjorde att konserten med welle: erdball blev minst sagt suddig
men det var också enda gången något var suddigt under hela festivalen

vi skulle även ha sett band som au revoire simone & dinosaur jr
men vi valde att lyssna från tältet
my darling YOU fick vi hoppa även i år på grund av en alldeles för tidig spelning
och långvarig regnskur

billie the vision & the dancers spelade på förfesten
med alldeles för liten scen, för dåligt ljud och för stökig publik
så vi stod bara ut i 20 minuter eftersom vi samtidigt led av trötthet

i år blev det inga roliga festival-citat utan bara ett märkligt
"dina näsborrar är ju cp!" av våra yngre IB-grannar
som verkade ha en väldigt fin kärleksrelation till varandra
då de verkligen var kompisar med varandra
man behöver nog ha vänskapen samtidigt som passionen
för att det ska fungera


hur som helst var vi helt klart bland de äldsta på hela festivalen
och även kroppen höll med om saken
att man kanske börjar bli för gammal för sånt här
att åldras handlar inte om att sluta leva
men det är så att vissa saker inte uppskattas lika mycket
när hjärnan mognar och utvecklas
i alla fall dess innehåll


men sista emmaboda behöver ju inte innebära sista festivalen.

kristian anttila vill ha dig

600 mil längs taggtråd
Jag kastar tärning med Djävulen
Mitt liv blev bara en skamfläck i historien
men den är min och jag vill slösa den på dig

Jag såg alla sorters änglar
Hörde mamma snyftande be
Jag såg gamar cirkulera
Kände Guds hand sträckas ner
men jag ville inte förstå

Jag vill bara ha dig, ha dig
Jag vill bara ha dig, ha dig
till att vilja ha mig

600 mil längs taggtråd
Jag kastar stenar mot himlen
Min kropp är bara ett skal utan mening
Det ekar mindre när jag fyller mig med dig

Jag såg alla sorters änglar
Hörde mamma snyftande be
Jag såg gamar cirkulera
Kände Guds hand tryckas ner
men jag ville inte förstå

Jag vill bara ha dig, ha dig
Jag vill bara ha dig, ha dig
till att vilja ha mig

Ge mig en piska och en träl
Gör mig skada, gör mig kär
Ge mig salt och lite sol
Jag gör allt för lite mod

För:
Jag vill ha dig, ha dig
Jag vill bara ha dig, ha dig
Jag vill bara ha dig, ha dig
Jag vill bara ha dig, ha dig
till att vilja ha mig

but then again no.

om jag inte hade läst psykologi
hade jag inte vetat bättre
och kanske trott mig finna mening i vardagens alla småsaker
som varför en dröm dyker upp just när den gör det
har den ett syfte
dyker den upp i precis rättan tid
för att hindra ett felaktigt beslut
eller har den enbart för avsikt att förvirra

verkligheten var nog mer spännande
när man inte hade så mycket kunskap om den
man kunde inbilla sig att saker hände av en anledning
att vissa saker helt enkelt var menade att krocka och korsa varandras spår


här tar spekulationerna slut
för som sagt så vet jag ju bättre än så

vildhjärta eller harhjärta?

ah-ah

Ni talar om livet; jag bromsar min puls
jag kan ingenting om kärlek
jag märker att jag faller för dig ändå
(detta gift inget rår på)

Ni skriker; det brinner! jag sitter kvar lugn
ni kan vädja, be
jag kommer ändå aldrig förstå
..mest för att jag er inte tål

ah-ah

Ni talar om vänskap; jag stänger min dörr
äsch, ge mig lite knark, lite sprit
ge mig till himlen en kupong
(sen barnsben ja' vart' såld)

Ni talar om framtid; jag skriker;
Hopp, liv; adjö!
äsch, ge mig lite gift, lite sex
få mig att lyfta från golv
…på snaran jag fingrat sedan tolv

ah-ah

jag känner mig konstig mest för att jag är
jag känner mig sjuk mest för att jag är
jag känner mig farlig mest för att det är
det enda som här blivit kvar

sen Allt Gick Fel
sen Allt Gick Fel
sen Allt Gick Fel
sen Allt Gick Fel

...längs spåren efter dig

kärlek@första.träffen

låt mig presentera jane moore’s mycket underhållande men samtidigt sentimentala bok ”kärlek@första.träffen”. gillar man bridget jones utsvävande tankar, gillar man definitivt också denna. särskilt med sådana här träffsäkra citat: ”’Jag hoppas att du har bokat en plastikkirurg för hon behöver verkligen en. Vilket Picassoarlse!’ Jag ser att Tab inte alls hänger med i hans jargong. Hon tittar på mig för att få en förklaring. ’Det betyder att rumpan är för stor, trosorna för små och att helhetsintrycket blir att hon har fyra skinkor’. säger jag sakligt och har därmed översatt ett av Kevins många obetalbara uttryck.” nästa citat fick mig att skratta högt, då sara använt samma smeknamn på en viss person. ”Jag skulle helst av allt vilja sitta hopkurad i soffan med ett glas kylt vitt vin i ena handen och en tub Pringles salt- och vinägerchips i den andra. Men istället är jag på blindträff med Chewbacca. Kramgo? Killen är en vandrande ryamatta med undantag för hjässan. Den glänser som en kupol och under den breder en panna ut sig som är så generöst tilltagen att man skulle kunna visa film på den, i bredbildsformat.” jag har då i alla fall skrattat rakt ut i den kvava sommarluften ett flertal gånger under resans gång att ta mig igenom hela boken. den har fått följa med mig lite överallt så att den blivit lite skavd i hörnen. jag rekommenderar den varmt! författaren får internetdejting att verka ganska spännande... åtminstone om en av ens vänner hade provat på det så man kunde få höra de smaskiga historierna efteråt :)

a feeling is so much stronger than a thought

give me something I can feel - U2
ge mig något som känns - kent

aha!

det är just det som eldar sönder alla tankar
de stunder man inte känner något


your head can't rule your heart


och jag tycker att sommaren snurrar alldeles för fort
jag har inte varit utomhus och njutit av solen
sen någon gång i början av maj

jag ser ljuset men går aldrig in i det

och jag har aldrig mått så bra som jag gör nuförtiden

I'm only happy when it rains

nu började det precis snattra mot rutan.
molnen hörde mig.

i en dröm är allting så självklart.

en vacker värld

jag skriver aldrig något längre.
kanske har jag börjat tvivla på mina ords värde.
kanske vill jag inte att någon annan än jag själv ska ha tillgång till mina tankar.
kanske tycker jag att mina ord ger en felaktig bild av mig själv.
eller får jag helt enkelt inte ro till att reflektera längre.

jag sover som bäst om dagarna.
fick ta en tupplur innan och klev då in i en enormt vacker värld.
jag visste när jag såg, att det var där jag ville bo.
gärdsparken. ett minne från en annan dröm.
kanske ett minne från en barndomsutflykt, jag vet inte.
men ganska fascinerande när man tar med sig gamla drömmar in i nya.
idag fick just den platsen ett namn.
gärdsparken.
ett ansikte att känna igen på en balkong.
i vaket tillstånd känner jag inte alls igen det men i drömmen visste jag var jag sett henne förut.
växter klättrade på husen, vilket fick mina pupiller att vidgas.
för pupillerna vidgas just när man ser något vackert.
en tredje plats. skogen delades av ett stort majsfält.
en skog som börjat bli röd med otroligt starka färger.
och majsfältet. känslan av att ta ett kliv in och bara stå där.
det var så himla mysigt. de var liksom högre än mig själv.
jag tyckte till och med att det var romantiskt.
allting var så vackert att jag stretade emot när verkligheten ville ha mig tillbaka.
för jag vet inte om jag kan återvända dit. men jag vet att jag vill.


och nu: mysstund med mig själv.
jag njuter av de stunderna. när jag faktiskt kan koppla av och bara vara.
leva stressfritt, inga rastlösa ben som skakar när jag sitter ner.
så jag ska koka lite te, bryta en bit choklad och krypa ihop i min skinnsoffa i mina mjukisbyxor och öppna alla sinnen till om en pojke. då är livet fint.

jag minns en sommar då jag verkligen trivdes i mitt eget sällskap.
alla mysiga nattfilmer på tv 3. kunna känna enorm frihet över att inte ha någon tid att passa dagen efter. inga måsten som tyngde ner.

nej. koka det där teet nu.
jag har bara ett litet källarfönster och det har regnat hela helgen.
men nu, just nu, hade det gärna fått stänka några droppar mot mitt fönster.

uppsnärjd i det blå

ända sedan jag vaknade har jag hört i huvudet
anna maria espinosa - to win my love

solen skiner och idag känner jag mig otroligt lycklig
jag vill bara springa och skrika av glädje
för allting ordnar sig
jag överger inte mig själv utan står vid min sida
jag möter istället för att fly
nu känner jag mig inte alls lika trasig
som jag gjort i hela mitt liv

jag pratade om tre orosmoment
inom loppet av två dagar
har jag tagit itu med alla tre


just nu känner jag faktiskt lite lyckorus

I uncomplicate me

jag minns att jag så länge gick runt i konstant förvirring
att jag aldrig kunde sätta ett finger på vad jag kände
jag hade inte en susning någonstans

jag gömde inte bara känslor för andra
utan framför allt för mig själv
inte konstigt att jag kände mig så trasig

på något vis har jag lyckats trassla ut så mycket
på ganska kort tid
och många rädslor har därmed släppt
innan hade jag, till exempel, åldersångest
jag ville verkligen inte bli äldre än 20
sen 18 har det inte varit roligt att fylla år
men nu är det inte alls så
jag glömmer helt plötsligt bort att jag bara är 21
i huvudet snurrar 23-24, men jag vet inte varför
21 känns så ungt på något vis
och så har jag aldrig känt förut
jag känner att jag har växt upp en del
på många sätt har jag mognat
jag vet att det inte finns ett vuxet beteende
det är bara ett sätt att kategorisera ålder
så jag är inte rädd längre


det finns fortfarande så mycket i framtiden
att vara rädd för
men jag väljer att inte tänka så långt
det kommer lägga sig, steg för steg



just i detta ögonblick ser jag mest fram emot sommarens festivaler

• siesta
• kristianstadsdagarna
• emmaboda
• malmöfestivalen

det är kanske inte ens möjligt,
men jag hoppas att denna sommaren blir minst lika underbar som förra

i mitt huvud snurrar extrem förvirring.

förträngda problem

det är en otroligt skön känsla
när man märker hur man själv utvecklas

en stor rädsla tryckte handen mot min strupe
och istället för att bara fly
mötte jag den istället
och det är något som jag har svårt för
att fly har ofta varit mitt sätt att tackla problem

det var väldigt mycket rädsla
och jag tänkte att någon gång måste jag möta den
men just nu klarar jag inte det
efter en liten stunds betänketid hade jag gjort mitt val
det är NU den ska mötas
innan den växer sig större

och jag upptäckte att det är mycket lättare att ta tag i problemen än att fly ifrån dem


när jag flyr
överger jag mig själv

ta min hand och kom så går vi vidare

de säger att man måste brytas ner
för att kunna byggas upp igen

[ jag börjar om från början nu
lämnar en bit på vägen

jag har kommit för långt för att bara gå tillbaka ]

men jag insåg en sak
att inte veta vilka som läser är en slags frihet
man anpassar inte orden efter ögonen
man skriver fritt och öppet
jag kom bara på att jag berättade för mycket
åtminstone för mycket för vissas ögon
ögon som kan föra vidare till någon som en gång använt mina ord emot mig
inte för att jag tror att det skulle hända igen
men jag vet att under rätt omständigheter är allting möjligt
och den känslan jag hade då
vill jag verkligen inte smaka på igen
för jag har verkligen fortfarande i bakhuvudet
att allt du säger kan användas emot dig
visar du att det finns ett hål i muren
finns det faktiskt de som går igenom det
endast för att riva muren från insidan


jag har blivit viktig för mig själv
därmed måste jag även skydda mig
det är skillnad mellan försvarsmekanismer och självbevarelsedrift



för övrigt så är jag inte den jag var när jag startade den andra bloggen
jag har kommit mycket längre än så nu

vad har hänt på vägen?
förutom utbreddningen av min självkännedom
har jag dessutom vunnit något riktigt, riktigt stort
jag har äntligen en mamma