hösten är en pånyttfödelse

på vägen hem njöt jag av åsynen av alla vackra träd längre vägkanten.
de är fortfarande alldeles gröna, men det dröjer inte länge innan de börjar skifta i gult orange rött.
så började jag tänka på hösten. för mig symboliserar den pånyttfödelse. luften blir sådär härligt frisk och världen målas om av en massa vackra färger. men egentligen är det en döende årstid. löven töms på klorofyll och faller av träden. det är egentligen våren som borde symbolisera pånyttfödelse, då det är då allting får liv igen. men våren är den årstid jag fattat minst tycke för.

så det har egentligen inte med förändringarna i naturen att göra. utan förändringarna i samhället. människans kontroll av tiden. hösten är för oss en början. en nystart. under sommaren har man varit ledig för att ladda batterierna så att man är redo för nya tag när hösten kommer. därför är den en pånyttfödelse.